Vad är psykologisk trygghet – egentligen?

Begreppet psykologisk trygghet har blivit ett modeord i ledarskapssammanhang – men vad betyder det i praktiken? Det handlar inte om att alla alltid ska känna sig bekväma, utan om att människor vågar uttrycka idéer, erkänna misstag och utmana varandra utan rädsla för negativa konsekvenser. När det finns psykologisk trygghet i ett team ökar inte bara trivseln – utan också prestation, lärande och ansvarstagande.

En studie från Harvard-professorn Amy Edmondson, som också populariserade begreppet, visar att team med hög psykologisk trygghet gör färre misstag – inte för att de gör färre fel, utan för att de vågar prata om dem. Enligt en senare metaanalys publicerad i Journal of Organizational Behavior (2021) är psykologisk trygghet starkt kopplad till innovationsförmåga, samarbete och anpassningsförmåga i föränderliga miljöer.

Trots detta missförstås begreppet ofta. Det förväxlas med harmoni, låg konflikt eller att alla ska få sin vilja igenom. Men psykologisk trygghet är inte ett frikort för att undvika obekväma samtal – det är just tryggheten att kunna ha dem. Det är skillnaden mellan ett team som håller med för att det är enklast, och ett som vågar tänka själva – även när det kostar på.

Om du som ledare vill bygga psykologisk trygghet krävs mer än fina värdeord. Det börjar med hur du själv agerar när något skaver: Lyssnar du aktivt? Erkänner du dina egna fel? Uppmuntrar du kritik? Den som är trygg med att inte alltid ha rätt – bygger team som vågar göra det som är rätt. Om du har följdfrågor så hjälper vi gärna till. Skicka en förfrågan via formuläret nedan eller ring 070 844 22 07.